Äldre riskerar drabbas av stor-stadsdelarna

Liberalerna är starkt kritiska mot den föreslagna sammanslagningen av stadsdelsnämnder i Stockholms stad. Mycket tid och kraft kommer gå åt i processen, i ett känsligt läge för såväl socialtjänst som äldreomsorg. Och avståndet kommer öka mellan staden och dess invånare. Det riskerar att drabba inte minst äldre medborgare. Därför agerar jag även i äldrenämnden.

Östermalm och Norrmalm ska bilda Norra Innerstaden som blir större än de nästan alla svenska kommuner. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista ska bilda Järva, i ett läge då utmaningarna är stora inte minst för det brottsförebyggande och bekämpande arbetet.

Oppositionsborgarrådet Jan Jönsson har pekat på hur mycket av socialtjänstens viktiga arbete riskerar att försvåras under lång tid, med den omfattande process, byte av chefer m.m. som det kommer innebära. Medborgardialog lär försvåras och avståndet till såväl förtroendevalda som förvaltningar öka. Och även för äldre och äldreomsorgen ser vi risker. Därför lade jag en skrivelse till Stockholms stads äldrenämnd. Hela texten nedan, för den intresserade.

Risk för försämrad medborgardialog och äldreomsorg i samband med sammanläggning av stadsdelar

Liberalerna är av uppfattningen att service och myndigheter behöver finnas nära och tillgängliga för stadens invånare. Att genomföra den planerade sammanläggningen av stadsdelsnämnder riskerar dock att istället öka avståndet till både medborgarservice och lokalpolitiken för stockholmarna i dessa områden, något som inte minst drabbar äldre. Liberalerna har varit skeptiska till flera av de tidigare sammanläggningarna de senaste åren och våra farhågor har ofta visat sig berättigade.

Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista som ska bilda den nya stadsdelen Järva står inför stora utmaningar inte minst kring sociala insatser och trygghet, där stadens arbete riskerar att försvåras när kraften måste läggas på en administrativ förändring, oaktat det eventuella kraftsamlande värdet av en sådan sammanslagning på längre sikt. Detta riskerar att undergräva både gjorda, aktuella och kommande insatser för att stärka de rättsliga och sociala insatserna i området, något som drabbar de berörda och befolkningen direkt och indirekt. I ett utsatt område med särskilda utmaningar så är en god medborgardialog mycket viktig, något en stor centralisering försvårar. En risk vi ser är att grupper av äldre på Järva med utländsk bakgrund, som redan har lågt förtroende för myndigheter, nu än mer kommer dra sig för att kontakta förvaltningen för att få stöd.

Vad gäller sammanläggningen av Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder till Norra Innerstaden så kommer den nya stadsdelen, i kombination med planerad ny bebyggelse, motsvara befolkningsmängden i våra största svenska städer.

Alltför stora stadsdelsnämnder är inte förenliga med god närdemokrati och ökar avståndet mellan medborgare och förvaltning. Tillgängliga stadsdelsnämnder och lokalpolitiker är viktiga för många äldre, som framkommit i bland annat dialog med stadens pensionärsråd. Även det rent fysiska avståndet till förvaltning och nämndmöten kommer att öka då stadsdelsnämndernas område utökas. Därtill finns en rent ekonomisk risk med en kostsam process och under en övergångsperiod ökade lokalkostnader, om man som uttalats kommer att söka efter en ny, gemensam förvaltningslokal åtminstone i Norra Innerstaden.

Det rödgröna styrets planerade återkommunalisering av verksamheter, med ett mål om att 60 procent ska vara i kommunal regi, kommer få stora konsekvenser för kvaliteten på äldreomsorgen. I kombination med de stora behoven av utbyggnad och det stora antalet ärenden inom äldreomsorgen är det minst sagt anmärkningsvärt att samtidigt genomföra en stor omorganisering och sammanläggning av stadsdelar. Fokus borde vara på att förstärka, utöka och utveckla äldreomsorgen i staden.

Vi i Liberalerna ser nu en risk för att en hemtagning av äldreboenden i samband med sammanläggningen kan drabba de äldre. Som exempel kan nämnas Sabbatsbergsbyn på Norrmalm men även äldreboenden på Östermalm. Självklart är det möjligt att på sikt få en välfungerande organisation på plats. Men att göra detta samtidigt som sammanläggningen, som dessutom genomförs på väldigt kort tid sett till hur stor omorganisation det gäller, är högst oroväckande.

Det resonemang som förs från den rödgröna majoriteten att sammanläggningen av stadsdelsnämnderna paradoxalt nog kommer att öka närheten till medborgarna saknar logik. Det skulle i så fall innebära att ju mer som centraliseras och ju fler stadsdelsnämnder som slås samman, desto närmare blir stadens förtroendevalda och service till medborgarna. Det kan ibland finnas skäl till att små och specialiserade verksamheter behöver samordnas mellan flera stadsdelar. Men att medborgarnas inflytande och kontakt med lokalpolitiken skulle stärkas genom att det blir längre till stadsdelsnämndens politiker är orimligt.

Vi liberaler kommer givetvis alltid att bidra konstruktivt till att sammanläggningarna blir genomförda på ett för medborgare och medarbetare så bra sätt som möjligt, om beslutet blir ett faktum. Men vi kommer mycket noga att följa upp hur den rödgröna majoriteten tar sitt ansvar. Vi ser tyvärr redan tecken på att misstag som tidigare begåtts håller på att upprepas igen, bl. a. vad gäller oklarheter i informationen ut till medarbetarna.

Service och myndigheter behöver mycket riktigt finnas nära och lätt tillgängliga för invånarna. Sammanläggningar av stora och befolkningstäta stadsdelar ökar däremot avståndet för stockholmarna och riskerar leda till försämringar i samhällsservicen och minska förtroendet för den lokala politiken.

Med anledning av ovanstående vill vi ställa följande frågor till förvaltningen:

Hur bedöms sammanslagningen och processen kring detta i de berörda stadsdelarna påverka möjligheterna till

1) en god tillgång och god kvalitet på äldreomsorgen;

2) samverkan och dialog mellan äldre och deras organisationer, och stadsdelsförvaltningarna;

3) äldres tillgänglighet till stadsdelsnämnderna och deras lokala förtroendevalda?

Stockholm behöver mer liberalt lokalt ledarskap

Jag har varit fritidspolitiker, med något avbrott, i över halva mitt liv. Och det har gett mig mersmak. Därför kandiderar jag till kommunfullmäktige 2022.

Det behövs mer liberalism i lokalpolitiken, och fler väljare borde känna till Liberalernas viktiga lokala arbete för äldres trygga boende och förskolebarns lek och lärande. För trygga och trivsamma torg och parker. För en stark socialtjänst som hjälper människor i livets mest utsatta situationer och förebygger mänsklig misär och ungas kriminalitet. Och för att problem som elsparkcyklar måste hanteras.

I kommunpolitiken kan man göra skillnad i människors vardag, snabbt. Jag vill fortsätta vara med och förändra. Därför kandiderar jag till fyra år till i Stockholms kommunfullmäktige.

Jag vill:

Fortsätt läsa ”Stockholm behöver mer liberalt lokalt ledarskap”

Jag kandiderar till riksdagen – för jag tror på en liberal framtid

Sverige och världen behöver mer liberalism. Jag vill göra skillnad, och kandiderar därför till riksdagen i Liberalernas provval som startar 1 september.

  • För människors frihet att forma sina egna liv.
  • För konkurrenskraft , hållbarhet och välfärd.
  • Mot extremism och populism.

Det är en svår tid för liberaler, och den svåraste någonsin för vårt parti som vi kallar Liberalerna. Samhällsklimatet och utvecklingen går oss emot. Samtidigt är jag övertygad om att efterfrågan på principfasta liberala lösningar och på varmhjärtad och pragmatisk socialliberal politik, också är större än på länge.

När det blåser antiliberala vindar är också behovet av liberalismen som störst. Liberalismen handlar om motståndskraft. Men också om ett positivt budskap: om glädje och framtidstro.

Jag tror att framtiden kan vara liberal. Men då måste vi liberaler kunna och våga ge de tydliga och principfasta svaren. Jag vill vara en av de principfasta liberalerna som gör det. Jag tror på framtiden, om vi arbetar för den. Jag vill vara med och ta ansvar. Därför kandiderar jag till riksdagen i Stockholms stad och län, 2022.

Fortsätt läsa ”Jag kandiderar till riksdagen – för jag tror på en liberal framtid”

Nya HBTQI-reformer behövs

Det liberala samhället är den bästa platsen i historien för HBTQI-personer. Men det betyder inte att reformerna är säkra – eller tillräckliga. Fortsatt reformarbete behövs, skriver Barbro Westerholm och jag i det liberala nyhetsmagasinet NU i dag. Läs artikeln nedan!

Homo-, bi- och transpersoner behöver starkare skydd

HBTQI-reformerna i Sverige har gått i stå. Det gäller bland annat barn i regnbågsfamiljer, och transpersoners rättigheter. Samtidigt växer nya hot fram, om ett mer antiliberalt samhällsklimat. Därför krävs hårt arbete på två fronter: Dels försvar av gjorda landvinningar. Dels genomförande av viktiga nya reformer.

Fortsätt läsa ”Nya HBTQI-reformer behövs”

HBTQI-rättigheter kräver ett liberalt samhälle

Jag kandiderar till förbundsordförande för HBT-liberalerna.

* I en tid när den liberala samhällsidén utmanas är HBTQI-personer en riskgrupp i farozonen. HBT-liberaler måste vara oerhört tydliga i den pågående värderingsstriden.

* Reformerna på HBTQI-området har stannat av. HBT-liberalerna ska vara drivande för att Liberalerna blir det främsta partiet på HBTQI-frågor.

* Politik är ett lagarbete. HBT-liberalerna ska bli en starkare organisation där medlemmarna och lokalavdelningarna står i fokus.

Fortsätt läsa ”HBTQI-rättigheter kräver ett liberalt samhälle”

Bättre idrottsmöjligheter

Behovet av mer idrottsmöjligheter är stort i Stockholm, inte minst för barn och unga. Vi vill nu se om vi kan använda olika befintliga ytor i staden på t ex skolgårdar för att skapa idrottsytor som kan komma många till del.

Rörelse har många positiva effekter för hälsa och välmående. För såväl föreningsidrotten som skolornas idrottsundervisning, som spontanidrott på raster och efter skoltid, behövs fler idrottsmöjligheter på Kungsholmen. I Stockholms stad finns beslut om att man ska kunna använda bl a skolgårdar mer för idrottsaktiviteter. Från majoriteten i stadsdelsnämnden vill vi undersöka de möjligheterna här i vår stadsdel. Läs vår skrivelse till nämnden nedan! Läs också gärna Mitt i:s intervju med mig som ordförande (ännu ej på nätet).

Fortsätt läsa ”Bättre idrottsmöjligheter”

Liberalernas vägval kräver att vi lyssnar

Liberalernas partistyrelse har med knapp majoritet ett förslag i regeringsfrågan. Innan Liberalerna väljer väg är det fler frågor som kräver svar. Partiets beslut kan inte tas i ett vakuum. Och viktiga svar kan vi få genom att lyssna på vad andra partier faktiskt säger. Annars ger vi bort vårt förhandlingsutrymme.

Debattartikel publicerad i liberala nyhetsmagasinet NU torsdag 18 mars 2021 (se faksimil nedan).

Begränsa inte Liberalernas förhandlingsutrymme efter valet!

Många frågetecken behöver rätas ut i det liberala vägval som vår partiledning föreslår. Kommer en borgerlig regering som blir mindre än vänstern släppas fram utan motkrav? Vill våra tilltänkta partner ens sitta i regering ihop? Vilken syn på samhällsproblem delar liberaler med sverigedemokrater? Och huvudfrågan: vilket förhandlingsutrymme får vi egentligen genom att surra oss så vid masten i förväg?

Fortsätt läsa ”Liberalernas vägval kräver att vi lyssnar”

Liberalerna måste välja en egen väg – regeringsfrågan kan inte få svar före valet

Liberalerna måste välja väg. Lämna Januariavtalet i höst, efter att den sista statsbudgeten är antagen. Gå till val som ett fritt och tydligt liberalt alternativ. Där i mitten finns både ett viktigt uppdrag – och stor potential för ett liberalt parti.

Liberalerna är i kris – men behovet av liberal politik och liberala värderingar är större än på mycket länge. Sveriges liberala parti måste samla sig till ett vägval, kring både maktfrågor och sakpolitik. Men när frågorna är nya kan inte svaren vara desamma som förr. Väljarna är kloka nog att förstå att regeringsfrågan i dag ser mycket annorlunda ut. Och både de och vi längtar efter att få diskutera sakpolitiska lösningar på Sveriges problem.

Därför bör Liberalerna fullfölja men sedan avsluta januarisamarbetet i höst, och därefter gå till val som en fri liberal kraft – utan att på förhand binda oss till något regeringsalternativ eller någon utpekad statsministerkandidat. Det politiska landskapet och verkligheten har förändrats, och jag är övertygad om att tillräckligt många väljare förstår det och uppskattar ett tydligt, fritt liberalt alternativ i svensk politik. Och då kommer Liberalerna kunna få ett mycket stort inflytande, för att maximera liberal sakpolitik – och värna liberala värderingar.

Om Liberalernas vägval skriver jag i den liberala nyhetstidningen NU, läs hela artikeln här.

Yngve Larsson – en man för alla tider

Tunnelbanan, Slussen, Hötorgscity: Yngve Larsson var mannen bakom mycket av det moderna Stockholm. Han är värd mer uppmärksamhet, och jag har gjort ett försök i lokaltidningen.

Det legendariska borgarrådet Yngve Larsson ägnade sig framför allt åt trafik- och stadsbyggnadsfrågor – och det satte sina spår. Det största avtrycket är kanske tunnelbanan, ett historiskt beslut som Yngve Larsson drev fram mitt under brinnande världskrig 1941. Han var också avgörande för anläggandet av den då nya Slussen, en sinnrik lösning på en tidigare kaotisk trafiksituation, på 1930-talet, för slutfasen av Skogskyrkogården och inte minst för nedre Norrmalmsregleringen med Hötorgsskraporna som ”fem trumpetstötar”. Senare blev han en tidig och skarp kritiker av den ”sanering” och de rivningar som han tyckte gick för långt. Tidningen Mitt i har talat med mig om Yngve Larsson. Liberalerna har föreslagit att döpa parken mittemot Stadshuset efter honom.

Bilden ovan visar borgarrådet Yngve Larsson tillsammans med arkitekterna Sven Markelius, stadsplanedirektör, och Carl-Fredrik Ahlberg, chef för stadsplanekontoret, med en modell över nedre Norrmalmsregleringen.

Fartdårar på vattenskotrar – en fara som måste stoppas

Fartdårar på vattenskotrar är en fara för sig själva och andra. Det är hög tid att åtgärda problemet, för att värna människors frihet och trygghet. Lokala förbud kan behövas, bland annat vid Hornsbergs Strand. En riktig effektiv lösning vore krav på körkort för vattenskoter. (I Hornsberg med flera platser behövs också trygghetsskapande ordningsvakter.)

Så hände det många fruktat – en olycka med en vattenskoter, som krockade med ett träd (DN). Den här gången skadades ingen annan än de på vattenskotern, och det är förstås illa nog. En farkost som kan framföras i höga hastigheter kräver kunskap, ansvar och hänsynstagande. Som de nu hanteras vid Hornsberg och andra platser riskerar de att skada förare och passagerare, men även badande, kajakpaddlare, personer på båtar och andra i och vid vattnet.

Förbud är inget jag som liberal tar till lättvindigt. Helst vill jag avskaffa förbud och öka friheten för människor att agera som de vill. Fortsätt läsa ”Fartdårar på vattenskotrar – en fara som måste stoppas”